Källkritiska kriterier
De fyra klassiska källkritiska kriterierna — äkthet, tid, beroende och tendens — är ett verktyg för att bedöma om en källa är trovärdig. Här går vi igenom dem var för sig, med konkreta frågor du kan ställa.
Äkthet
Är källan det den utger sig för att vara?
Äkthetskriteriet handlar om källans ursprung. En förfalskad handling, en manipulerad bild eller ett citat som tillskrivits fel person uppfyller inte kravet på äkthet — oavsett hur övertygande innehållet ser ut.
Vid digitalt material är äkthet särskilt viktigt. Skärmdumpar kan redigeras, ljudklipp kan klippas och AI-genererade bilder kan se autentiska ut. Sök alltid den ursprungliga källan när det går.
Frågor att ställa
- Vem har skapat handlingen, och kan det verifieras?
- Finns originalet att tillgå — eller bara en kopia eller skärmdump?
- Stämmer metadata, datum och avsändare med innehållet?
Tid
När tillkom källan, och hur nära ligger den händelsen?
Tidskriteriet bygger på att en källa som tillkom nära händelsen ofta är mer pålitlig än en som beskriver samma sak långt senare. Minnen bleknar, detaljer förskjuts och efterhandskonstruktioner kan smyga sig in.
Ibland är dock en sen källa mer korrekt — exempelvis när nya handlingar offentliggjorts eller när tidigare hemliga uppgifter framkommit. Datera därför alltid både källan och händelsen.
Frågor att ställa
- När skapades källan i förhållande till händelsen den beskriver?
- Finns det tidigare versioner som säger något annat?
- Har källan uppdaterats — och varför?
Beroende
Är källan oberoende eller bygger den på någon annan?
Beroendekriteriet skiljer primärkällor från sekundärkällor. En artikel som bara återger en annan artikel är inte en självständig bekräftelse — den ärver också felen.
Två källor som säger samma sak är inte automatiskt två oberoende källor. Om de bygger på samma ursprung räknas de som en. Sök därför alltid det första ledet i en uppgiftskedja.
Frågor att ställa
- Är detta en primärkälla eller en återgivning?
- Vilken är den ursprungliga källan, och kan jag nå den?
- Bygger flera till synes oberoende källor egentligen på samma ursprung?
Tendens
Har källan ett intresse av att framställa något på ett visst sätt?
Tendenskriteriet handlar om motiv. En part i en tvist, en politisk aktör eller ett företag har ofta ett intresse av att framställa händelser på ett sätt som gynnar dem själva.
Tendens betyder inte att källan ljuger — bara att perspektivet är vinklat. Jämför därför alltid med oberoende källor och med motpartens version.
Frågor att ställa
- Vad har avsändaren att vinna på att framställa det så här?
- Hur beskriver motparten samma händelse?
- Finns det fakta som källan utelämnar?
Så använder vi kriterierna i praktiken
I våra fallstudier prövar vi publicerade påståenden mot domstolshandlingar, aktbilagor och andra primärkällor. Det är en konkret tillämpning av framför allt äkthets- och beroendekriterierna.